Josefin - Mamma till världens finaste Liam

Godmiddag, godmiddag allesammans, eller godmorgon för vissa kanske.. men långtifrån för min del. Vår son är extremt morgonpigg och vaknar sällan senare än klockan 6 på morgonen och sedan är det fullt ös här hemma kan jag lova. Det ska krypas, klättras, resa sig upp mot möblerna ( han kan resa sig upp själv och gå längs möbler sedan en tid tillbaka ), pilla på allt man inte ska pilla på, riva ner saker på golvet samtidigt som han tjoar och skrattar för fullt. Så jag hoppas att våra grannar är morgonpigga och att majoriteten av dem ska upp tidigt för att jobba, annars är jag rätt övertygad om att han är halva husets väckarklocka :) För tyst, det är han inte.. Men vad gör det? Han är världens underbaraste, ett riktigt solsken till unge har vi blivit välsignade med,verkligen..

Idag vaknade jag dock före honom, eller Kent väckte mig snarare - jag sov på soffan inatt, till en början låg jag i sängen. Men min kära sambo snarkade något så fruktansvärt, jag höll på att bli galen.. i vanliga fall snarkar han bara ibland och inte alls så högt eller intensivt att man blir störd. Men igår var det något helt annat, han lät som en 150-kilos skogshuggare och det hjälpte inte med en liten puff här och där, efter 5 minuter var det igång igen. Och alla som känner mig vet att jag avskyr när folk snarkar, jag klarar helt enkelt inte av det.. det kliar i hela kroppen och jag blir så arg och frustrerad. Så summan av kardemumman var att jag flyttade ut i vardagrummet och intog soffan, somnade på fem röda så hann tack och lov varken märka eller bli störd av vovvens ( som också snarkar som en besatt ) snarkningar. Fan vad irriterande det är, finns det något värre än att försöka sova och någon bara snarkar..? Högre och högre och hööögre.. till slut ligger jag bara och psykar mig själv, blir det tyst så väntar jag bara på att det ska sätta igång igen. Så egentligen, vem har mest problem? Haha..

Anledingen till väckningen var hur som helst att vi skulle till BVC idag för 8-månaderskontroll, allt gick suveränt och vår gosse växer som han ska och lite mer därtill - han är 75 cm lång och väger 9400 gram. STORA grabben.. Kent väckte mig vid 6.15 och en kvart senare vaknade lilleman.. vi tog det lugnt och åt frukost i godan ro, han blev duschad och sedan traskade vi iväg vid 8.30 cirkus..

Annars vet jag inte riktigt vad jag ska uppdatera om, jag minns inte allt som hänt under tiden jag varit borta - vi har väl gjort det vanliga. Träffat vänner, varit iväg på grejer osv.. min mamma och lillasyster var ner och hälsade på några dagar i slutet av Oktober, det var jätteroligt. För övrigt har inget sensationellt hänt, flytten gick hur smidigt som helst och vi trivs verkligen jättebra måste jag säga - lägenheten är underbar och området är mer än perfekt, det finns absolut ingenting att klaga på.

Liam sover sedan en kvart ungefär, jag ska strax avrunda här och sedan ska jag faktiskt slänga mig i soffan och glo på en film. Mycket mer än så blir det inte idag, lugnt och skönt.. promenad lite senare mot eftermiddagen, annars ska vi bara vara hemma och mysa. Leka en massa och bara koppla av..

Jag måste ju såklart önska lilla Benjamin välkommen till världen, Milo och Mathias son och Mirandas lillebror som föddes den 5 November  =D 

Här kommer lite nytagna bilder på vårat solsken :