Josefin - Mamma till världens finaste Liam

Gokväll allesammans, för ovanlighetens skull drar jag till med ett kvällsinlägg, fick ett infall av blogglust helt plötsligt så man får väl passa på..tycker hela grejen har känts så blassé på sistone. Funderar även på att byta blogg, denna är bara så jäkla tråkig emellanåt och jag förstår mig vare sig på headers eller något så den ser bara allmänt grå och tråkig ut.. Hjälp mig någon?!

Annars har vi haft en liten sjukstuga här hemma, Liam har varit lite kass..han har haft feber till och från mellan lördag och söndag,den kom helt plötsligt i lördags eftermiddag och med den kom förkylningen.Snörvel och lite hostande och i söndags spydde han ner hela Kent,men nu har han varit feberfri i 2 dagar och är lite snuvig - så det var väl bara något skit som försvann lika hastigt som det kom.Tur i oturen så kom det nu,det hade varit trist om han blivit sjuk lagom till jul och när vi ska iväg.Tågresa med sjukt barn låter mindre lockande :)

Veckan hittills har alltså varit lugn, vi gick hem till Martin & Hanna igår när mannen slutat jobba och firade M som fyllde år, utöver det har vi inte gjort alltför mycket.. varit hemma och myst en massa och bakat lite. Skönt faktiskt..

Liam är så jäkla duktig och utvecklas i rasande fart, han börjar bli mer självständig och kan sitta och leka ensam hur länge som helst med sina leksaker.. tidigare har det bara gått korta stunder och sedan har det bara dugit om mamma eller pappa är med. Men nu leker han jättefint ensam och är fullt koncentrerad på allt han gör och pratar för fullt på sitt egna lilla vis  :)  Det känns lite som om han kanske kommer börja gå snart, han har ju varit tidig med det mesta ända sedan han föddes så det är mycket möjligt. Han har ju rest sig själv sedan en lång tid tillbaka, men nu står han själv utan att hålla i något i långa stunder, mitt på golvet, och har även tagit ½ - 1 stapplande steg framåt, så det tar sig.Vi får väl se hur det hela går  :) Balansen är suverän, för han ramlar aldrig, utan går ner på huk när han inte kan stå längre och så sätter han sig på rumpan.

Han blir förresten 9 månader idag - herregud så fort tiden går, det är helt sanslöst. Han är så jäkla go och glad, vår lille skit! Att man kan älska någon så mycket.. vår alldelles egna prins, mammas ögonsten. Tänk så stolt man blir för varje framsteg dem tar, så fort han står på egen hand och försöker ta sig framåt blir jag helt tårögd, kommer säkert storböla den dagen han tar sina första steg :) Eller när han säger sitt första riktiga ord.. nåja, nu blev jag alldelles sentimental här - man kan nog hålla föredag om sina barn i all oändlighet. Dem är ju det finaste..

Jaha, nu närmar sig julen och jag ( vi ) är praktiskt taget klar med alla julklappar, en del är inte inhandlade men vet precis vad som ska köpas, så det lär gå fort och smärtfritt till. Om drygt 2 veckor tar vi tåget upp till Västerås med barn, vagn, väskor och hund, ett jäkla projekt lär det bli - men det går det´å! Javiiiisst ;)

Nu ska jag joina gubben i soffan, lilleman la sig inte förrän vid 21 ikväll så vi hoppas på att vår annars så morgonpigge son sover lite extra länge imorgon, åtminstone längre än 5, haha. Men jag tvivlar på det, speciellt när han är förkyld och sover lite dåligt pga det redan.. men det återstår att se imorrn! Ciao!